När direktören för Ostindiska kompaniet Jacob von Utfall säljer Nääs Slott kallar man det inte för ett slott. Nääs är ett säteri med en herrgårdsbyggnad i en våning.
Fram tills nu har Nääs varit en plats där ägarna inte varit särskilt närvarande eller engagerade. Flera av dem har knappt varit på besök – än mindre levt här. Det är först när den nya köparen flyttar in 1825 som vår historia börjar. Från och med nu kommer bygden inte bli sig lik. Hela socknen kommer att påverkas av Nääs nya ägare, som är fast besluten att sätta sitt avtryck.
Köpare är entreprenören och handelsmannen Peter Wilhelm Berg. Han har nyligen avslutat en svår, men mycket stor affär med den danska staten och blivit obeskrivligt förmögen. Kanske köper han Nääs Slott i syfte att dra sig tillbaka på landet vid 51-års ålder. Eller så har han en väl övervägd plan om att det nu är dags för nästa steg i karriären.
I köpet av Nääs ingår nämligen något som är mycket värdefullt på den här tiden: två gårdar med fallrättigheter i Tollered Ström – ett vattenfall med 60 meters höjdskillnad mellan två sjöar.
Fram tills denna dag har vattenkraften endast nyttjats för att driva kvarnar, sågar och brännvinsbrännerier. Peter Wilhelm som är född in i industrialismen ser dock helt andra möjligheter. Med köpet av Nääs har han skapat sig förutsättningarna att bygga upp en modern industri kring vattenkraften och konkurrera med det engelska garnet.
Säteriet utvecklas
Redan vid ankomsten till Nääs, påsken 1825 drar han upp sina planer. Först och främst behövs en ny bro över Sävelången. Snart står en bred, hållbar bro på plats – samma bro som besökare till Nääs och Öijared passerar över än idag.
Nästa projekt blir ett tegelbränneri, ett stort svinhus samt ett brännvinsbränneri vid MellanNääs. Projekten duggar tätt. En imponerande stenladugård i gråsten uppförs och med egenproducerat tegel tillkommer stall, sädesmagasin och säteriets andra våning. Han renoverar flyglarna och planterar nya almar i allén. Han låter resa herrgården Lilla Nääs och skapar en skola redan 1827 så att barnen i trakten skulle få den utbildning han själv aldrig fick.
Dessutom försöker han få Floda-borna att investera i en ny kyrka, eftersom den befintliga, enligt honom, var för liten och låg för långt från Nääs och Tollered. På grund av motståndet får han själv finansiera tre fjärdedelar av bygget och bekosta en ny orgel.
1827 var det sedan dags för livsprojektet. Projektet som skulle förvaltas vidare i fyra generationer. Vid brokvarnsfallet i Tollered, på egendomen Nedergårdens marker, skulle den ligga – den nya textilfabriken Nääs Fabrik – i dag benämnd Öfvre fabriken.
Sonen är ovärderlig för utvecklingen
Sonen Johan Theodor studerade till militär på Karlberg i Stockholm. När köpet av Nääs stod klart blev han hemkallad av sin far för att bidra med sina kompetenser inom bland annat ingenjörskonst och arkitektur. Trots all energi och tid sonen lade på Nääs lyckades han parallellt avlägga en officersexamen och avancera till kapten.
För sin far var Johan Theodor en ovärderlig partner i skapandet av Nääs Fabrik som slutligen invigs 1833, inte minst genom de inköpsresor genom Europa som möjliggjorde skapandet av de första spinnerimaskinerna. Han var därför den självklara arvtagaren av disponent-titeln när pappa Peter Wilhelm Berg avlider på Nääs Slott 1854. Då har fabriken 21 år på nacken.
Från såg- och kvarnby till industrisamhälle
Peter Willhelm Berg hade lagt ribban högt. Nääs Fabriker skulle vara en av landets modernaste spinnerifabriker. Men det duger inte bara med den senaste tekniken och en god tillgång på vattenkraft. Men måste också ha arbetskraft. Passande då att det råder missväxt i bygden när Berg tar över Nääs. Och bönderna i Skallsjö socken kunde skatta sig lyckligare än många andra vid den här tiden eftersom den nya entreprenören och hans ambitioner skapade mängder av arbetstillfällen.
Många kunde bo kvar hemma och promenera till det nya jobbet. De utomsocknes däremot behövde bostäder och nu skapas de första arbetarbostäderna. Ovanpå Flygeln intill kontoret byggs de första rummen. Sen reser man nya byggnader. Kroken, Stora och Lilla Stenhagen är exempel på tidiga arbetarbostäder.
Till en början använder man framförallt tegel som byggnadsmaterial. Men efter att familjen Berg lämnat säteriet Nääs och etablerat sig i Tollered rivs tegelbränneriet. Nu har man istället investerat i mängder av skog och skapat egna sågverk, hyvleri och snickerier varför det blev naturligt att bygga de framtida bostäderna i trä.
När Johan Theodor tar över som disponent för fabriken, bygger han och hans fru Ann-Charlotte Melin en stor disponentbostad åt sig och sin familj. Byggnaden fick namnet Stora Byggningen och är placerad mitt emot dåvarande entrén till Nääs Fabriker.
Här skaffade de en stor familj med nio barn innan Ann-Charlotte insjuknar och dör. På sin dödsbädd ber hon Johan Theodor att gifta om sig med hennes väninna Jenny Gradman. Hennes sista vilja efterlevs och ytterligare fyra barn tillkommer i den redan stora familjen. Ryktet säger att den nya disponentfrun har besvär av klappret av träskor utanför bostaden. Sant eller ej, men Johan Theodor bestämmer att familjen ska bygga en ny bostad, på bekvämt avstånd från fabriken. Så blir den stora Ekudden till, invid Sävelångens strand. Byggnaden är inspirerad av Nääs Slott men byggd i trä och något mindre trots sina 16 rum och kök.
Stora Byggningen omvandlas då istället till tjänstemannabostad. I takt med tillkomsten av bostäder ökar också behovet av samhällsservice. 1868 öppnar den första konsumtionsföreningen i Lilla Stenhagen.
Den stora expansionen
Av Johan Theodors 13 barn, blir det äldsta sonen i andra giftet som tar över som ny disponent av Nääs Fabriker efter Johan Theodor. Volrath Berg kommer att bli känd som den som moderniserar och utvecklar Nääs Fabriker.
Kraven är höga på honom efter 1890-talets lågkonjunktur och stagnation. Och trots att bolaget inte fullt kan kontrollera vattenflödet till kraftproduktionen väljer han att satsa stort på en helt ny Spinnerifabrik – Mellersta fabriken.
Satsningen är enorm med 10 000 spindlar i en toppmodern byggnad med inbyggt elkraftverk. När man 1907 får full äganderätt till vattenkraften i Tollered med en effektiv elproduktion kan den nya fabriken gå på högvarv. Volrath hyllas för att ha lyckats gasa sig ur krisen.
Parallellt växer samhället rejält för att ge plats för nya arbetare. Torp flyttas in från skogarna och nya byggnader uppförs. Svea, Göta, Dana, Bergared, Dalared, Bottnared och Ljungs kvarn är stora karaktäristiska arbetarbostäder med sina faluröda fasader, vita knutar och lertegel på taket.
Nu skapas också sjukstugan med plats för sjuksköterska, läkare och tandläkare. Det öppnas också fler butiker och en framväxande fritidssysselsättning tar form. Men trots att samhället moderniseras är det under Volraths tid ännu förbjudet att organisera sig i fackföreningsrörelsen. Med fri bostad, fri ved och jämförelsevis hög lön tar det tid innan arbetarna trycker på för en lokal organisation här.
333 personer 1933
Vid 100-årsjubileet 1933 tar man fram en exklusiv bok med beskrivningar och bilder. Hela personalstyrkan vid fabriken ska givetvis samlas på en stor gruppbild. Och när fotografen kom på den tiden, då såg man till att dyka upp. Därför kan vi nog räkna med att de flesta är med på bild. Hela 333 stycken har man räknat dem till. Då var Tollered den största och mest utvecklade orten av de som idag tillhör Lerums Kommun.
