Varför just 1950? Det finns givetvis en historia för Tollered före industrialiseringen, på jordbrukens, sågarnas och kvarnarnas tid. Geografin med sjöarna och vattenfallen har alltid varit givna och viktiga förutsättningar för Tollered. Men den historia och de minnen som till stor del präglar samhället har sin bakgrund i Nääs Fabriker.

Textilindustrin i Tollered tog sin början 1833. Det skedde en successiv utbyggnad av den industriella verksamheten. Med detta följde verksamheter och byggnader som fyllde olika behov för industrin och samhället. Exempel på andra verksamheter än den industriella är jordbruk, sågverk, hyvleri, kraftstationer, vägar och vattenförsörjning med mera. Det blev allt fler anställda i de samlade verksamheterna och med dessa och deras familjer allt fler boende i samhället eller samhällets närhet. Nääs Fabrikers tillväxt pågick kontinuerligt och kan nog sägas ha nått sin höjdpunkt kring 1950. Sedan gjorde den industriella utvecklingen i världen sig mer och mer påmind för textilindustrierna i Sverige.

I Tollered började man under 60–70-talet allt mer känna av textilindustrins utsatta läge. 1981 upphörde den textila produktionen i Tollered. Ägare, anställda och alla som verkade i samhället byggde tillsammans under lång tid upp ett fint samhälle.

Kring 1950 var samhället med textilindustrin som grund helt utbyggt. Låt oss tillsammans fokusera på det samhälle som då byggts upp. Sedan följer givetvis en fortsatt historia. Den har sin grund i textilsamhället men nu växer ett samhälle fram med andra verksamheter, nya boendeformer och även med mycket pendling till och från samhället. Ytterligare en anledning att göra en sammanställning för år 1950 är att fånga de ursprungliga namnen på husen i Tollered och relatera till dagens gatunamn. Alla hus i samhället hade 1950 ett eget namn. Dessa namn är idag ofta bortglömda både på grund av ägarbyten och även då vägnamn med nummer är det som gäller nu.

Vi tycker att de ursprungliga namnen på husen är väl värda att bli ihågkomna och hoppas att de boende i husen idag också uppskattar att veta husens ursprungliga namn. För många med rötter i samhället så väcks många minnen till liv då man åter får se de ursprungliga namnen.

I sammanhanget är det värt att notera hur postutdelningen tillgick 1950. Poststationen låg på baksidan av Värdshuset. Där kom man först in i ett rum där ena väggen var helt fylld av postboxar. Där hämtade man sin post. Eftersom boxarna inte räckte till i det allt större samhället fick man ofta dela boxen med en eller flera andra hushåll. En del hämtade också posten över disk i det inre rummet på poststationens expedition. Kanske man stod i kö för postbox eller så valde man denna lösning även om man då måste besöka posten de tider då expeditionen var öppen. Rummet med postboxarna var öppet under längre tid.

Tollereds bebyggelse 1950

När vi sammanställt fastigheter 1950 så har vi tagit med de fastigheter som hade postadress Tollered. Vi har följt vägnätet. Det är också det vägnät vi har idag. Det är bostäder med boende personer som är med i sammanställningen. Byggnader för industriverksamhet och andra byggnader utan boende är inte med. De är värda en egen sammanställning!

Nääs Fabriker skötte allt i samhället, affär, el- och vattenproduktion, renhållning, sotning, vägar, tvättstuga, sjukstuga, fritidslokaler, bad/bastuverksamhet, med mera. Innan industrialiseringen fanns det några gårdar där samhället nu ligger. Det fanns givetvis även bostäder kring sågar och kvarnar. Så fanns det i socknen större egendomar, gårdar, torp och backstugor med olika ägandeformer både nära och lite längre från Tollered.

När Nääs Fabriker startades så räckte inte byggnader och boende i närområdet till för industrins arbetskraftsbehov. Nääs Fabriker byggde därför upp egna bostäder för sina anställda, alltså så kallade arbetarbostäder som var kopplade till arbete inom Nääs Fabrikers verksamheter. De flesta vid Nääs Fabriker arbetade i arbetarbefattningar till exempel i spinneriet. Många bodde i de större arbetarbostäderna med många lägenheter.

Kroken var det första huset av denna karaktär men sedan följde fler som Göta, Svea och Dana. Tjänstemän med utbildning som ekonomer och spinnmästare bodde också i samhället. De långa dagpendlingarna började först från 50–60-talet. För att locka tjänstemän till Nääs Fabriker byggde man lite större bostäder med något högre standard.

Det fanns också särskilda så kallade förmansbostäder. Kanske man kan se en del av skillnaderna i boenden som ett uttryck för en tidsanda i landet och på bruksorterna. Givetvis hade också ägarfamiljen sina större ägarvillor, Ekudden och Höja. Det fanns fler hus med postadress Tollered.

Nääs Fabriker hade många torp. Torparen arbetade inom någon av Nääs Fabrikers verksamheter till exempel inom jordbruksdelen. För torpet betalade torparen ett arrende. Då torparen gick i pension måste man lämna torpet och torp med torpdrift togs över av en ny torpare.

Det fanns också byggnader en bit från samhället som hade postadress Tollered. Det kunde vara boningshus ägda av Nääs Fabriker, privatägda boningshus eller mindre gårdar. Många sådana fastigheter låg i grannsocknen Hemsjö. När man ser på Nääs Fabrikers tidigt skapade bostäder skall man lägga märke till var husen placerades. Jordbruksproduktionen var fortfarande viktig i Sverige och i Tollered. Husen fick i huvudsak inte ta jordbruksmark i anspråk. Det tydligaste exemplen är Dalared, Bottnared och Ljungskvarn som byggdes helt nära åkanten.

De privatägda husen i samhället (stugor/villor) tillkom med början på 30–40-talet. Nääs Fabriker stödde denna utveckling genom att kostnadsfritt ordna med vatten, avlopp och el fram till tomtgränsen. Egnahemsbyggandet understöddes också med ett amorteringsfritt lån som skrevs av successivt om du fortsatte att arbeta vid Nääs Fabriker ett visst antal år. I början var det mark en bit från samhället som togs i anspråk för dessa hus. Jordbruksmark ville man alltså helst inte använda för bostäder. Man ville inte heller ta utav mark i centrala samhället som Nääs Fabriker kunde behöva för industriutbyggnad eller egna bostäder. Nääs Fabriker var ju framgångsrikt in på 50-talet.

De första egnahemmen på 30-talet byggdes i en ganska brant dalgång med krävande markförhållanden mittemot Sandudden. Eftersom det var en bit fram till samhället och terrängen var svårbearbetad så fick området i folkmun namnet ”Ångermanland”. Sedan kom dock egnahemsbyggandet närmre samhället igång på 40-talet. Både Mossen (Hästskomossen) och Brännabben började då byggas ut som områden. Att bygga ett eget hus gav oftast en större bostad. En del valde också att pendla till andra arbetstillfällen då man inte längre bodde i Nääs Fabrikers bostad. En ny tid började inträda.

Ovanstående bakgrund förklarar varför vi valt att visa på ägarformen för de olika bostäderna med postadress Tollered 1950. I den samlade minnesbilden är detta värdefull kunskap.

Foton från omkring 1950

Här följer ett axplock av hus och byggnader med Postadress Tollered 1950. Bilderna är delvis unika och visar husen omkring 1950 eller i originalversion.

Du kan se bilderna direkt på vår interaktiva karta, eller i bildlistan som följer längre ner på sidan.